29/01 - give me air

Mitt humör börjar gå nedåt. Samhällskunskapen kan fara långt åt helvete och jag skiter i den nu. Jag tar tag i den någon annan dag, för nu kommer jag ingen vart alls. Matten har jag tagit tag i och är nästan klar, fortsätter med den efter middagen. Rensat bland sminket och rensat och städat i garderoben och byrån har jag iaf gjort, for what? Nu är jag bara upprörd och funderar på var massa kläder har tagit vägen, har tom kollat igenom all smutstvätt. = irritation. Min tanke om att rensa och ordna bland alla papper gick åt helvete då jag inte vet var jag ska lägga allt och måste även införskaffa ett FETT kollegieblock för det här håller inte längre. Duscha har jag gjort och funderar på vars tusan jag har min hudkräm och mitt hår är fucked up för att det är vinter och det måste klippas. Nu är jag less. Sådär grymt jävla less att jag vill dra täcket över huvudet och sova och inte bli tilltalad av någon.

Nu ska jag dra på mig mjukisbyxor, gå ned och knapra alvedon, lägga mig och sova tills någon kommer hem. Försöka vara på bra humör.

Jag hatar att försöka vara på bra humör när jag egentligen bara är sådär förbannat jävla arg och less och trött och meningen med allt försvinner.

Just nu känns det som att allt var så mycket lättare tidigare, då jag hade kvar pengar ifrån när jag jobbat, jag hade ingen skola att tänka på. Det enda jag behövde tänka på var var festen skulle vara nästa fredag och hur mycket alkohol jag skulle köpa. Då var det till och med roligt att inte veta vad jag skulle ha för kläder, då löste jag det lätt genom att gå på stan och köpa en ny partey outfit.

Jag vet innerst inne att det är bättre nu, jag lever ett bättre liv och det finns en mening med det jag gör och det jag inte gör. Men just nu idag så känner jag bara för att backa bandet till november då livet var på topp. Fast egentligen var det ju inte det.