So play the music in your mind. Let the world see what you are made of.

Long time no see. Senaste månaderna har varit fantastiska, varma, ångestfyllda, arga, underbara, glada, rädda, osäkra, roliga, förvirrade, ja, troligen alla känslor man kan ha har jag haft. Haha, kanske inte så konstigt, under några månader hinner man ju nog gå igenom hela känsloregistret.

Jag har mått bra, jag har haft det fantastiskt roligt. Men samtidigt har jag stängt av, förträngt, skjutit upp. Allt pga rädsla, ovisshet och förvirring för framtiden. Jag har inte vetat vad jag vill. Jag har knappt vetat vad jag gjort. Jag har suttit fast, haft fokus på fel saker. Det har känts bra. Ett tag iallafall. Fly undan det verkliga och mala ner huvudet i något oviktigt, något lätt, något konkret. Men egentligen har det fått mig att må skit. Men även det har jag förnekat. 

De senaste dagarna har jag sakta men säkert traskat in på rätt spår igen. Idag vaknade jag upp(skrattandes faktiskt, dog av skratt i en dröm och skrattade tydligen så hårt i drömmen att jag gjorde det i verkligheten också), men jag vaknade upp och bestämde mig för att bara fokusera på mitt eget. Haha det här är ett sånt diffust och kryptiskt inlägg, but you are all used to it. Idag mår jag bra, jag känner för att ta över världen. Eller iallafall ta tillbaka kontrollen över min egen värld. Styra. Inte gå runt och trycka undan, förneka, undvika. Undvika alla mina känslor, undvika framtiden.

Imorgon kanske jag vaknar upp och stoppar huvudet i sanden igen, jag har ingen aning. Jag är fortfarande rädd,  osäker, förvirrad. Vet fan inte vad jag ska göra, vet inte hur min framtid kommer se ut. Vet inte vad jag kommer klara av och inte. Men jag vet att jag kan ta ett steg i taget, göra en rätt sak i rätt riktning varje dag.

Jag tänkte bara bryta tystnaden som varit här ett bra tag nu. But here I am again, med huvudet ovanför ytan och redo att känna igen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: