keep moving.

Here we go! Skrev just ett inlägg, men när jag läste igenom det insåg jag att det lät alldeles för deprimerande för att bli publicerat. Haha, what about that? Jag som är så jävla för att prata om psykisk ohälsa och att man inte ska vara tyst och så vidare, raderar ett helt inlägg. Men ja, så kan det gå. Det var helt enkelt för kryptiskt och för deppigt, jag glömde infoga mina roliga kommentarer och nattsvarta humor, det var bara svart. And that's not me! Jag är ju lite regnbågsfärgad också. Så jag gör ett nytt försök.
 
Jaha, här tog det stopp. Inte för att ni märker av det, men det har gått ett par minuter mellan dom här raderna. Jag sitter i min nymöblerade lägenhet(lägenheten är gammal, bara möbleringen som är ny, keep calm!), mitt nyklippta hår och min kära enhörningstisha. Vanligtvis skulle en ommöblerad lägenhet och hårklippning tytt på någon förändring i mitt liv. Så ja, jag är fundersam över varför jag gjorde det. För här händer inte ett dyft.
 
Nu måste jag playa igång musik för att starta hjärnan. Lasse min Lasse. Jag och familjen var och njöt av hans ljuva stämma för ett par helger sedan, och som jag längtar tillbaka. Jag skulle kunna stå där i regnet och lyssna i dagar. Jag blir så fantastisk lugn och lycklig av hans musik. Och ledsen. Det är en konstig mix. Men jag njuter till max. Jag inbillar mig att jag är närmre min syster då. Det känns så. Hans texter, dom är magi. Lars Winnerbäck är magi.
 
Och ja, eventuellt är jag lite deprimerad nu. Är det någon som är förvånad? Det är inte jag. But this too shall past. Springer man runt i en jävla evighetscirkel och aldrig verkar hitta ut är det nog svårt att undvika deppiga perioder ibland. Det kanske är därför jag klipper mig och gör om i lägenheten. För att få någon förändring. Något nytt. Inte detta jävla loopande. Vissa dar vill jag skrika rakt ut av frustration, jag vill slå sönder och bara släppa. Men jag behärskar mig. Jag djupandas. Jag flyttar möbler. Jag rensar. Jag städar. Jag hittar något annat att begrava min hjärna i. Allt för att överleva. För jag vet att det kan vara härligt att leva också. Jag måste bara vänta ut detta kapitel. Redo för nästa.
 
Nä, nu håller det här inlägget också på att tippa över till för deprimerande. Nu ska jag sova och imorgon ska jag tvätta och städa som en idiot, och under tiden göra upp planer för hur jag ska ta över världen.
 
"Cause you should all see me in a crown."
 
and baby, just keep breathing.
 
If I would go silent.
Would you wonder?
If I would cry.
Would you laugh?
If I would turn the world around,
would you dance?
Or would you run?


Kommentarer
Postat av: Carola

Någon kväll så borde vi mysa med kladdkaka och Lasse du och jag <3

Svar: Åh! Ja, lätt, det lät helt perfekt :*
Anja

2018-08-30 @ 14:42:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: