whenever you face your fears, you grow a little

Ovanlig helg för fröken Lundholm. En bra helg.
 
Startade fredagen med en väldigt fin begravning, men oh så känslosamt och tråkigt. Vila i frid fina Anita❤ Man blir så medveten, så tacksam. Vänner och familj är det absolut viktigaste här i livet, jag är så otroligt glad över alla jag har i mitt liv.
 
Sedan hängde jag med Herr Åman till Tierp. Fick träffa otroligt fina människor i hans liv. Och återigen känner jag tacksamhet och glädje.
 
Sedan jag blev nykter har jag upptäckt, eller blivit medveten om, andra sidor hos mig själv. Till exempel min otroliga blyghet och rädsla. Lite lätt social fobi. Att jag samlar energi när jag tar det lugnt, är i mina egna tankar and so on. Så ja, jag har varit otroligt nervös över denna helg, knappt kunnat slappna av under veckan. Tänk om jag får en ångestattack? Tänk om dom tycker jag är konstig? Tänk om dom inte tycker om mig? Hur ska jag bete mig? Vad ska jag ha för kläder? Ja, mina vanliga tankegångar. Mina tankegångar som jag borde släppa, inte mata. För jag är den jag är och det går som det går.
 
Som vanligt så var mina katastroftankar helt onödiga. Det gick jättebra, jag har haft en toppenhelg och bara träffat härliga människor. Ibland kom tanken " nu är jag för tyst, nu tycker dom jag är konstig." Och hjärtat började slå lite snabbare, lite hårdare. Men jag andades, släppte tanken. Jag släppte tanken! Jag älskar när jag lyckas med det. Jag accepterade mig själv helt enkelt. Ja, jag är tystlåten, so what? Det kommer, min blyghet blir mindre och en dag kanske jag kommer prata på och säga alla(inte alla såklart, men ni förstår) mina tankar. Eller så blir det inte så. Ingen vet. Men jag har börjat acceptera att jag är blyg och tyst, det betyder dock inte att det är något jag inte vill ändra på. För det vill jag, men jag försöker att sluta få panik över det och slå på mig själv. För det är så fruktansvärt onödigt och gör absolut ingenting bättre.
 
Jag är glad att jag följde med, jag är glad att M ville ha med mig. Jag tror att jag växte lite, iallafall på insidan, det känns så, det känns bra.
 
Nu är vi iallafall på g hemåt. Jag ska boka tvättid, lämna in lite papper och städa. Sedan ska jag lägga mig och relaxa och samla ny energi för veckan.
 
Life is good och jag är så tacksam över att jag lever och mår bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: